Varje månad presenterar vi månadens tips, något som vi tycker är viktigt för dig och din motorcykel.

Frågor och svar om oljeprodukter

(Hänvisning Mobils infofolder "frågor och svar om motoroljor").

Är det farligt att byta till en modern olja eller syntetolja i en gammal sotig motor?

Nej - den mycket spridda åsikten, att en bättre olja löser gammalt sot så starkt att man riskerar blockering av smörjkanaler är en missuppfattning. Enstaka sådana problem kan komma slumpvis efter ett sådant oljebyte, och beror på låg motortemperatur med långsam ansamling av sot i vevaxeln.

Motortemperaturer under 60" C ger kondensfukt som orsakar svallning av sot till kramliknande konsistens, dvs kallslam. Oljans dispergerande tillsatser hindrar i det längsta att slam fastnar på motorns invändiga ytor men på en punkt finns det risker om oljan inte byts i tid.

Oljeflödet i vevaxeln exponeras för mycket starka centrifugalkrafter. Där kan tillsatserna "överansträngas" sa att slam långsamt härdpackas i vevtapparnas kanalkrökar och gradvis stryper oljeflödet. Fråga renoveringsföretagen - de vet hur det kan se ut! Detta tar lång tid och har ingenting med byte till en bättre olja att göra. Snarare kan en olja med ökad detergentverkan bromsa denna skadliga process.

Vevlagren kan jämföras med excenterpumpar som behöver suga in l-2 minutliter olja for att bygga upp det erforderliga trycket, som ar omkring 300 bar. Minskar flödet försämras smörjfilmen och det kan vara tillräckligt med en kallrusning efter start för att lagren ska skära. Händer detta efter oljebyte drar man givetvis lätt slutsatsen att det var den nya oljans fel!

En del verkstäder säger att syntetoljor är så tunna att de inte stannar kvar på motordelarna efter stopp och orsakar slitage vid nästa start. Stämmer det?

Nej tvärtom! Fördomen beror på att syntetoljan verkar tunnare än vanlig olja när man fyller på vid rumstemperatur. Den fruktade avrinningen sker vid temperaturer betydligt over l00" C och syntetoljan är då tjockare än motsvarande mineralolja och har visat sig rinna av i mindre grad!

Borde man inte ha s k "raka" gammaldags oljor, t ex SAE 40 eller 50 i äldre motorer?

Det är sant att oljans viskositet borde vara anpassad till motorns dimensioner, varvtal och toleranser vid arbetstemperatur. Vi rekommenderar därför att SAE-talet vid 100" C följer det som står i instruktionsboken. Däremot kan gammaldags "rak" olja vara direkt sämre vid kallstart. Eftersom man riskerar att oljepumpen kaviterar, d v s suger luft istället for olja! Därför föreslår vi en multigradeolja med SAE-tal enligt instruktionsboken och helst en syntetolja.

På vilket sätt är Mobil 1 bättre än mineralolja?

Helsyntetisk olja är 40-50 % mer smörjande av fyra skäl:

• Den tål 50 % högre temperaturer utan att ge skadlig sotbildning.

• Den ger 40-50 % lägre friktionstal (mineralolja 0.05-0.06, Mobil 1 ca 0.03).

• Syntetisk lågfriktionsolja tillåter enligt ISO 40 % ökad belastning på härdat stål jämfört med mineralolja (170 kg/mm mot 120 kg/mm).

• Slutligen det de flesta märker - inga start- eller smörjproblem i vinterkyla, inte ens vid -40 grader C.

Varför är Mobil 1 så dyrt?

Helsyntetisk olja tillverkas med polymerisation, d v s kemiskt "nybyggda" kolväten på samma sätt som syntetiskt gummi, färg och plast och med ungefär samma råvaror och investeringskrav. Oljan får därför en liknande kostnad per kilo, d v s omkring 100 kr i konsumentförpackningar, som dessa massartiklar.

Jag kör en modern bil men trots allt oljeförbrukning med Mobil 1. Varför det?

Mobil 1 ger vid alla prov minskad oljeförbrukning jämfört med motsvarande mineralolja. Det beror på att den är ca fem gånger mindre flyktig och därför förångas och förbränns den i mindre grad. Moderna effektiva lågfriktionsmotorer har mycket tunna kolvringar, som i enstaka fall kan tappa sin noggrant dimensionerande spänst. Alla bilfabrikat som vi känner till, har undersökt om syntetoljan kan bidra och rapporterade att så ej är fallet. Mät därför om något hänt med ringarna, eller om det finns något smygande oljeläckage.

Varför gör Mobil särskilda oljor för sponsrade Formel 1-stall om Mobil 1 är så bra?

Mobils F1-oljor är i princip som Mobil 1 med viskositet som "millimeteranpassats" för att varje motor ska nå maxeffekt och driftsäkerhet. Bl a kan det vara intressant för vänner av tjocka oljor att veta, att F1-motorer vid 18000 rpm inte tål SAE 50-viskositet. Oljan till dessa är mer lik en Mobil 1 SAE 15W-30, men har i övrigt motsvarande sammansättning och tillsatser.

När kommer det biologiskt nedbrytbara och miljövänliga oljor?

Det finns redan i form av s k esterbaserade oljor, bl a för jetmotorer och utombordare. För bilmotorer arbetar man med att lösa två problem. Dels att göra oljan tillräckligt tålig mot fukt, dels att själva driften kan förvandla en harmlös olja till skadlig för miljön genom de förbränningsrester som bildas.

Vad anser Mobil om de extra tillsatser som säljs på marknaden?

De tillför inget nytt utan risken för motorskador ökar. I princip går det ut på att vi inte kan hålla vår garanti om bilägaren själv blandar i tillsatsmedel. Med undantag av teflonpreparaten bygger de flesta på svag överdosering med samma slag av kemikalier som redan finns i oljorna. Alla dessa medel är allmänt kända - några mystiska hemligheter har vi inte funnit. Ett problem tycker vi är att leverantörerna av extra tillsatser envist vägrar att redovisa de fleråriga API- och CCMC-prov som alla oljetillverkare måste visa. Varför?

När jag bytte till helsyntetisk olja sjönk oljetrycket något. Varför?

I en frisk motor med korrekta toleranser brukar resultatet med helsyntetisk olja bli tvärt om, dvs oljetrycket kan tom öka något. Men vi vet att trycket ibland också kan minska en aning om motorn har slitage i lager eller oljepump.

Man ser det genom att oljetryckslampan kan blinka på tomgång och om tryckmätare finns, kan mätvärdet minska en aning för hela varvtalsområdet.

Det beror på att syntetoljans långa molekyler ger mindre strömningsmotstånd än motsvarande mineralolja. Syntetoljan flödar därför rikligare och med mindre tryck på överströmningsventilens varningssystem, som ju är inställd för typiska mineraloljor.

Oljetryckets funktion är inte att smörja, utan bara för att ge motordelarna tillräckligt oljeflöde för smörjning och kylning. Eftersom syntetoljan ger ökat flöde innebär ett något lägre tryck ingen risk för sämre smörjning - såvida inte lager eller oljepump redan är så slitna, att ett haveri kan uppstå oavsett vilken olja man använder!

Ett minskat oljetryck kan därför vara en signal att det är dags att undersöka om sådant slitage finns. I så fall bör man också kontrollera oljefiltret - slitage i oljepump och lager orsakas främst av smuts. Ett igensatt oljefilter öppnar sin överströmning och släpper fram all smuts och ger snabbt ökat motorslitage.

Min motor har hydrauliska ventillyftare, som ibland ger ett väldigt slammer. Det försvinner efter en stund, men är väldigt irriterande. Vad beror det på?

Flertalet hydrauliska lyftare bestar av en "teleskopcylinder" med en kula eller annan form av inloppsventil som håller lyftaren fylld med olja och därmed alltid ger rätt ventilspel.

Vanligaste orsaken till tillfälligt ventilslammer är att en smutspartikel fastnat mellan lyftarens glidytor och låst rörelsen. Oljetrycket orkar då inte fylla lyftaren helt, och ventilspelet blir för stort. När partikeln efterhand lossnar, krossas eller kläms in i stålet, återfår lyftaren sin rörelseförmåga och slamret tystnar.

Detsamma gäller om smuts hamnar mellan lyftarens ventilkula och dess säte. Kulventilen läcker då så mycket olja att lyftaren "sjunker ihop" och slamret är ett hörbart faktum. Återigen - missljudet tystnar om och när smutspartikeln spolas vidare av oljeflödet.

Ett mer permanent ventilslammer kan uppstå om smuts fastnat så ofta att repor eller slitage uppstått i ventillyftarens polerade ytor. Oljeläckaget blir då permanent och är mest påtagligt när motorn är varm och oljan då är tunn flytande. Har här även förekommit att man klagat på helsyntetisk olja eftersom den ger något större spaltflöde än mineraloljan.

Dessa problem är i grunden inga oljeproblem, utan kommer främst om oljefiltret inte fungerar. Det finns t o m fall där bilägaren vet säkert att han skött sina filterbyten, men inte vet att han efter någon vinterstart kan ha varvat upp motorn med kall olja och lyckats spränga pappersinsatsen i filtret! En risk som för övrigt minskar med helsyntetisk olja tack vare dess låga strömningsmotstånd i kyla. Även vid dessa problem misstänker man ibland att tillsatser i olja av högre API-klass eller syntetolja kan lösa och förflytta gammal smuts. Belägg för dessa saknas helt. Däremot visar ny partikelforskning vid bla Tekniska Högskolan i Stockholm att varje ingrepp, te x ett oljebyte, alltid rent mekaniskt rör upp eventuell smuts.

Nya undersökningar rapporteras att problemet även kan orsakas av otillräckligt avluftad olja, eftersom luft gör oljan elastisk. Avluftningen i oljetråget kan försämras av fukt och sot som bildas vid hög andel kallkörning under 60 graders motortemperatur.

Dessutom har man funnit att en stor del av de misstänkta fallen inte alls kommer från hydrauliska lyftare, utan beror på en ökande trend med kärvande ventilskaft. Som orsak pekar man på miljökraven med snävare spel i ventilstyrningarna i kombination med sämre smörjande effekt hos blyfri bensin.