Att välja rätt transmissionsolja borde inte vara svårt. Det finns ju inte så
många att välja på i butiken, om man jämför med antalet motoroljor.
Men till skillnad från motoroljorna, där ett felaktigt val på kort sikt inte gör
någon större skada, kan ett felaktigt val av transmissionsolja istället snabbt få ödesdigra konsekvenser.

Basoljan
När man tillverkar en transmissionsolja gör man precis likadant som vid tillverkning av en motorolja. Man tar en eller flera basoljor, som utvinns ur ett raffinaderi och blandar dem i noggrant bestämda proportioner
med tillsatsmedel s.k. additiver. Dessa additiv, som kan vara ända upp till 35 % av oljans volym, är dock inte av samma typ som de additiv som används i en motorolja.

Tillsatsmedlen i en transmissionsolja består i huvudsak av viskositetsförbättrare och EP-tillsatser. EP står för EXTREME PRESSURE och fritt översatt kan man säga extrema kuggtryck eller belastningar. EP-tillsatserna består oftast av svavel och fosforföreningar som måste tillsättas oljan för att förhindra hopsvetsning och hårt slitage av kuggarna, när transmissionen belastas hårt.

Olika transmissioner / kuggväxlar ställer olika krav på smörjmedel
Därför är det extra viktigt att följa tillverkarens rekommendationer för
att uppnå hög driftsäkerhet och livslängd.

Viskositet
Precis som för en motorolja så har viskositeten också på en transmissionsolja stor betydelse. Även här är viskositeten ett mått på oljans flytegenskaper vid olika temperaturer och har alltså inget att göra med oljans kvalitet. Viskositeten delas in i olika klasser i ett SAE-system. Detta består av ett antal vinterklasser, 70W, 75W, 80W, 85W, och ett antal sommarklasser, 90, 140, 250. Nu kanske du tror, att eftersom siffrorna är så höga jämfört med motoroljornas viskositetsklasser, så måste transmissionsoljorna vara mycket tjockare. Men så är inte fallet. Varför man har två olika SAE-system på motoroljor och transmissionsoljor beror på att man hoppas att förhindra sammanblandning.

Rent generellt kan man säga att personbilar använder viskositeten
SAE 80W-90 i växellådor och bakaxlar medan SAE 80W-140 är mer vanligt till den tunga trafiken. För att kunna tillverka en så "bred" olja som en SAE 80W-140 måste man blanda i en viskositetsförbättrare i ganska stora mängder. Denna tillsats gör att en olja förtjockar sig själv ju varmare den blir, vilket innebär att både lågtemperatur och högtemperaturegenskaperna kan bli goda.

Olika transmissioner
Oljor till transmissioner delas upp i två grupper;
• Växellådsoljor.
• Automatiska växellådsoljor s k ATF oljor.

Växellådsoljor
Om vi börjar med växellådsoljorna så används de huvudsakligen på
tre ställen i ett fordon.

• Manuella växellådor.
• Bakaxlar.
• Slutväxlar och navreduktioner i tyngre fordon.

På dessa ställen har oljan till uppgift att smörja och kyla. Hur bra oljan gör detta, talar den s.k. API-klassificeringen om. Det finns 5 stycken officiella klasser och en inofficiell klass.

Viktigt att välja rätt olja
Vad är det då som avgör vilken typ av olja man skall välja?

Först och främst är det belastningen på kuggarna i transmissionen, men även materialvalet på synkroniseringsringar och lager har stor betydelse
för ett riktigt val. Eftersom det för konsumenten av oljor inte är lätt att veta vilken typ av transmission fordonet har, finns det bara ett råd att ge:

Titta i instruktionsboken. Där står alltid vilken klassificering på
oljan man skall välja.

Experimentera inte eftersom ett felaktigt val kan ge skador på transmissionen. Här är några exempel på detta. Om det i instruktionsboken står att en GL-1 olja skall användas och man häller i en GL-5 olja istället kommer kuggarna i växeln att klara sig mycket bra. Men de additiver som finns i GL-5 oljan kan reagera negativt med synkroniseringsringar eller olika lagermetaller, vilket i sin tur leder till skrapljud vid växling eller direkta haverier.

Om det tvärtom föreskrives en GL-5 olja och man häller i en GL-1 olja kommer inte kuggarna att hålla så länge eftersom GL-1 oljan saknar de additiv (EP) som behövs för en hårt belastad växel. Om man är i behov av en GL-1 olja, går det faktiskt mycket bra att använda en motorolja eftersom dessa motsvarar GL-1.

Viskositeten bör då vara SAE 20W-30 om den skall användas till personbilar.
Eftersom en sådan viskositet är svår att hitta på bensinstationer, kan
även SAE 10W-40 eller en syntetisk SAE 5W-40 gå bra om de är av
högsta kvalitet.

Automatiska växellådsoljor
ATF-oljor eller oljor för automatiska växellådor anses vara de mest komplexa smörjmedlen inom oljeindustrin och deras egenskaper är
noggrant avvägda för de speciella krav som ställs på en automatlåda. Men trots detta kan en ATF-olja användas även till en del andra användnings-områden. t.ex. manuella växellådor, servostyrningar och som förgasarolja och hydraulolja.

Smörjer, kyler, arbetar
En ATF-olja skall precis som övriga transmissionsoljor smörja och kyla, men den skall även kunna överföra arbete i en momentomvandlare som finns i automatiska växellådor.

ATF-oljorna är anpassade till tre stycken kvalitetsnormer. Den ena normen som heter FORD typ F/G är anpassad för automatväxellådor där man vill ha snabba växlingar eller hård inkoppling som man även kallar det. Den andra normen som heter DEXRON III ger lugna växlingar, mjuk inkoppling. Slutligen den tredje normen som kallas ATF typ A är en norm för äldre automatlådor t ex powerglide samt i vissa av Mercedes manuella S-växlade lådor. Det är alltså viktigt att man väljer rätt ATF-olja av dessa tre typer, eftersom ett felaktigt val gör att automatlådan inte kommer att fungera på avsett vis.

Du ser rött, då läcker automatlådan
Eftersom ATF-oljorna är så speciella oljor färgar man dem i allmänhet röda för att förhindra sammanblandning med övriga transmissionsoljor. En fördel som man får av färgningen är att oljan är lättare att spåra vid läckage.

Källa OKQ8